Livet rullar på med en faslig fart, och man börjar inse att man inte kommer leva för evigt. Samtidigt blir barnen äldre och det är faktiskt så att det börjar bli lite mer tid att ägna mig åt mig själv. Gillar inte uttrycket ”egentid”, men jag gissar att det är det egentligen handlar om.
Dags att ta tag i de drömmar man närt sedan man var betydligt yngre än man är nu. Och för mig handlar en av dessa drömmar, en som faktiskt går att förverkliga. Att lära mig spela ett instrument, och då blev det så att jag började att spela Piano. Och eftersom jag är alldeles för sparsam för att betala för en privat lärare blev det som så att jag valde en Pianobok som heter Pianot och jag, ett beslut jag inte har ångrat.
För mig var pianot det bästa instrumentet, men alla instrument är bra
Jag funderade länge på att satsa på gitarr, men efter att ha pratat med en gammal musiklärare föreslog han piano. Som han sade är det smidigt när alla ”toner” ligger jämte varandra. Det tar förvisso rätt mycket plats, men har man tur att ha plats med ett piano så rekommenderar jag det. Finns många till salu för riktigt bra priser, men se för guds skull till att få det levererat. Eller skaffa vänner som orkar att bära.
Bra pedagogik som gör det både roligt och enkelt
När pianot var på plats och stämt var det bara att slå upp boken. Pianot och jag, som boken heter, blev en beskrivning av hur en hel del kvällar blev. Sakta men säkert har kunskapen och självförtroendet vuxit, och biblioteket har också vuxit. Numer finns både Pianot och jag 2 och 3 där, och lagom till jul hoppas jag få del 4 i julklapp.
Sluta aldrig att drömma, en vacker dag hittar du den tid du inte trodde fanns. Pianot och jag, gitarren och du? Vem vet.