Det börjar ofta med en idé. En känsla i magen. En tanke man inte riktigt kan släppa. För mig handlade det om att hitta en plats. Inte en bostad, inte ett café – utan en lokal i Göteborg. Något jag kunde göra till mitt. För kläder, träning, kreativitet. Något mellan butik och studio. Ett rum med potential.
Göteborg är en stad jag älskar. Men att hitta rätt lokal här är inte det enklaste. Antingen är hyran för hög, eller så är det för mörkt, för litet, för långt bort. Jag har gått på visningar med betongväggar, unken luft och noll känsla. Ändå har jag fortsatt leta. För jag vet vad jag vill ha.
När läget faktiskt spelar roll
Jag vill kunna cykla dit. Det får inte ligga för avsides. Samtidigt vill jag inte ha folk som bara strosar förbi utan att egentligen vara intresserade. Det ska kännas lite undangömt, men inte svårt att hitta. Typ Haga, Majorna eller runt Järntorget. Där folk rör sig, men inte stressar.
På senaste visningen stod jag länge kvar efteråt. Lokalen låg på ett hörn, hade stora fönster mot gatan. Trägolv. Vitmålade väggar. Högt i tak. Jag såg framför mig hur jag skulle hänga upp jackor, skor, speglar. Ha yogamattor på golvet ibland. Lite pop up-känsla. Kanske ta in second hand-plagg och jobba med hållbarhet. Kanske till och med hålla små workshops.
Det är något med själva platsen. Den säger något innan man ens hunnit säga hej. Rätt lokal får folk att vilja kliva in. Rätt lokal känns som en förlängning av det man vill skapa. Och det är den känslan jag jagar.
Inte bara kvadratmeter
När jag berättade om det här för några vänner sa de: ”Men vad ska du göra där egentligen?” Och det är ju det. Det är inte alltid helt klart från början. Ibland måste man ha platsen först. Så får innehållet växa fram.
Jag vill inte sitta hemma med mina idéer längre. Jag vill se dem ta form i verkligheten. Kanske är det träningskläder i naturliga material. Kanske är det plagg jag själv gillar. Eller en plats där människor möts och inspireras. Jag vet inte allt än. Men jag vet att det börjar med rätt lokal.
Så nu fortsätter jakten. Med block och kamera i väskan. Med ögon som letar efter ljusinsläpp, takhöjd och känsla. För när det klickar – då vet jag. Då blir det mitt. På riktigt.